Till toppen med stil – Haltis väg till alpina landslaget

Februari 1999. Sol över Vail i Colorado. Herrarnas slalom vid alpina VM går in i sitt avgörande skede. Favoriterna är givna: Kjus, Mayer, Rocca. Finland nämns inte.

Efter första åket ligger Kalle Palander sjua, långt från medalj. I det andra åket förändras allt. Palander attackerar banan med aggressiv rytm. Skären biter i isen, linjerna är snäva och mellantiderna tickar nedåt. Ett närmast perfekt åk tar honom till ledning – men sex åkare återstår.
En efter en misslyckas de slå tiden. När även Lasse Kjus hamnar bakom står det klart: Finland har fått sin första världsmästare i alpin skidåkning.

Vail 1999 blev ögonblicket då myten föll – att en finländsk alpin åkare inte kunde nå toppen. Alpin skidåkning tog klivet från marginalsport till nationell angelägenhet. Ett litet nordligt land, vars högsta fjäll ligger lägre än mållinjen i Vail, tog plats bland de etablerade alpina nationerna – i den mest tekniska disciplinen av alla.

Samtidigt på Haltis huvudkontor i Juvanmalmi växte ambitionerna. Målet var internationalisering och att ta steget från friluftskläder till tekniska tävlingsplagg för alpin skidåkning.

Förhandlingar med skidförbundet inleddes och resulterade i ett samarbete där Halti blev ny officiell kläd- och utrustningspartner till alpina landslaget.

Designers och produktchefer skickades till glaciärläger för att arbeta nära åkarna. Fokus låg på funktion, passform och materialval. Avtalet omfattade allt från underställ och tävlingsdräkter till fritidskläder, skor och väskor. Resurser fanns – och budskapet från ledningen var tydligt: åkarnas förtroende måste förtjänas.

I nära samarbete med landslaget utvecklades en kollektion där prestanda och kvalitet stod i centrum. Inga kompromisser gjordes i material, snitt eller konstruktion. Varje detalj hade ett syfte.

Den enhetliga designen skapade lagkänsla och representerade Finland med ett tydligt, funktionellt uttryck på den internationella scenen.

Som en symbolisk detalj broderades en guldfärgad ren – inspirerad av samisk mytologi – på insidan av plaggen. En kraftsymbol med rötter i det nordliga arvet.

Ju högre hastighet, desto större luftmotstånd. Tävlingsdräktens aerodynamik är en osynlig faktor som ofta avgör resultat med hundradelar. Särskilt i fartdiscipliner är den helt avgörande.

I början av samarbetet testades materialen i tävlingsdräkterna i vindtunneln i Otaniemi, vid dåvarande Tekniska högskolan i Helsingfors. Både Halti och landslaget gick in i utvecklingsarbetet med ovanligt hög ambitionsnivå.

Vid millennieskiftet presenterades samarbetet för media på ett uppmärksammat sätt på Senatstorget. Med specialtillstånd byggdes en tillfällig plastbacke i Domkyrkans trappor, där Kalle Palander och övriga landslagsåkare genomförde ett uppvisningsåk för att fira det nya partnerskapet mellan Halti och alpina landslaget. Bakom den djärva idén stod den visionäre grenchefen Martti Uusitalo tillsammans med sin nära samarbetspartner Roope Ropponen.

Kalle Palander var initialt skeptisk. I den alpina världscupen dominerade internationella jättar som Phenix, Descente och Colmar. Ett litet nordiskt outdoor-varumärke kändes ovant.

Starten var tuff. Passform och tävlingsdräkter krävde flera års justeringar. Men Halti lyssnade, justerade och investerade i produktutveckling. Varje plagg förbättrades utifrån åkarnas feedback.

Detaljerna stack ut – som de svarta tekniska strumporna med åkarnas smeknamn stickade över tårna. På Palanders stod det enkelt: "Palle".

När Kalle Palander ombeds summera höjdpunkter och motgångar i karriären kommer svaret utan tvekan. De starkaste minnena är VM-tävlingarna och den legendariska segern i Kitzbühels slalom. De största besvikelserna är kopplade till OS, där bästa placeringarna blev en niondeplats i Nagano före VM-guldet och samma placering senare i Turin.

Palanders framgångsrika landslagskarriär sträckte sig över 16 år, fram till 2011. Under den tiden genomgick alpin skidåkning en omfattande förändring i takt med den snabba materialutvecklingen. I Vail tog han VM-guld på 198 centimeter långa slalomskidor, men redan året därpå blev övergången till kortare skidor oundviklig. Carvingtekniken förändrade åkstilen i grunden, portavstånden blev kortare och de långa skidorna försvann.

– ”Jag hade lärt mig sporten på de gamla skidorna och fick i princip lära mig allt på nytt,” konstaterar Palander.

Omställningen var inte smärtfri, men förmågan att anpassa sig höll honom kvar i världstoppen under lång tid.

Mot slutet av 1990-talet började hjälmanvändningen bli vanligare, även om många toppåkare fortfarande tävlade utan. Kalle Palander tillhörde dem som åkte bättre med mössa än med hjälm. Anpassningen till hjälm gick långt ifrån smärtfritt.

Vid ett skitest i Levi 2001 sa han till sin tränare Christian Leitner:

– ”Jag är så långsam att jag inte ens behöver hjälm.”

Att åka med hjälm gjorde det svårare att ”höra banan ordentligt” och påverkade balansen. Internationella skidförbundet införde först hjälmtvång i fartdiscipliner och från mitten av 2000-talet även i teknikgrenarna. Trots det vann Palander aldrig en slalomtävling med hjälm på huvudet.

Den röda Halti-mössan med Audi-logotypen framtill blev i stället hans tydliga kännetecken – och en av de mest populära produkterna i Haltis alpina kollektion. Fans var beredda att göra nästan vad som helst för att få tag på en.

Tanja Poutiainen-Rinne är en av Finlands mest framgångsrika alpina skidåkare och den mest meriterade mätt i antalet mästerskapsmedaljer. Under sin karriär tog hon ett olympiskt silver, fyra VM-medaljer, 11 segrar i världscuptävlingar samt flera disciplinvisa kristallkulor.

Marcus Sandell var fortfarande minderårig när han tog plats i juniorlandslaget.

– ”Det var en enorm grej som junior att få bära samma utrustning som Palander.”

För Sandell var Halti inte bara en utrustningsleverantör, utan en samarbetspartner som lyssnade på åkarna redan från start. Önskemål och feedback samlades in kring allt från funktion till färger och design – och omsattes i praktiken. Lanseringen av nya säsongsfärger och uttryck var alltid en stor händelse som väckte starka reaktioner.

Med sitt intresse för mode fick Sandell även påverka plaggets visuella uttryck.

– ”Våra åsikter spelade faktiskt roll, och det kändes bra. Vissa år var färgerna visserligen ganska vilda. Hästensmönstret i svartvitt, dekorerat med samiska flaggans färger, fick definitivt våra franska konkurrenter att fnissa.”

Inom elitidrotten spelar utrustningen en större roll än bara för prestationen. Den är en central och synlig del av lagets identitet och berättelse. Marcus Sandell representerade landslaget mellan 2003 och 2018 och placerade sig flera gånger topp tio i världscuptävlingar. Hans bästa individuella världscupresultat var en fjärdeplats i storslalom i Garmisch-Partenkirchen. Säsongen 2012–2013 slutade han åtta totalt i storslalomens världscup.

I dag ansvarar Marcus Sandell för landslagets partnerskap och var en nyckelperson i att möjliggöra det nuvarande samarbetet mellan alpina landslaget och Halti.

Samarbetet känns som en hemkomst. Halti är ett varumärke som varit med och format den finska alpina kulturen. Åren då Halti för första gången klädde landslagets främsta åkare lever kvar än i dag – även hos dem som ännu inte var födda när samarbetet inleddes.

– ”Jag blev genuint glad när jag hörde att landslaget återvände till Halti. Precis så här skulle det bli,” säger Kalle Palander. ”Jag hoppas att de unga åkarna förstår hur häftigt det här är.”

Samma känsla delas av den nuvarande generationen. När Eddie Hallberg fick veta att alpina landslaget återvände till Haltis färger var reaktionen omedelbart positiv.

– ”För mig har Halti alltid varit en självklar del av finsk alpin skidåkning,” konstaterar Hallberg.

Arvet som föddes vid millennieskiftet lever vidare i dag genom en ny generation åkare – och genom tekniska, kompromisslösa produkter i Haltis färger.