Kerttu Niskanen visste tidigt att hon skulle bli professionell skidåkare. Hennes kärlek till skidåkning har fått henne att ge allt och att hitta glädje även i det dagliga slitandet.

Vem: Kerttu Niskanen, finländsk flerfaldig världsmästare och olympisk medaljör i längdskidåkning

Hur hon rör sig: På skidor. Ofta med hunden åkande i en vagn.

Var du kan följa henne: @kerttuniskanen

Kerttu visste alltid att hon ville tävla. Varje beslut hon har tagit har lett mot det målet.

Kärleken till skidåkning började på morföräldrarnas gård där Kerttu, storasyster Katri och en skara kusiner lekte på skidor i timmar.

”Vi hade inte ens riktiga spår. Våra lekar var fulla av fantasi – tävlingar och små hopp vi byggde själva,” säger Kerttu.

Föräldrarna märkte hennes iver och tog henne till riktiga skidspår. Redan i de första tävlingarna stod det klart att hon hade en stark vilja att vinna. Tidiga framgångar gav bara ännu mer driv.

”Beslutet att satsa på skidåkningen som yrke var glasklart. Jag har alltid vetat att jag vill bli professionell skidåkare och jag har alltid arbetat mot den drömmen.”

”Kanske är skidåkningen inte längre bara lek, men jag får fortfarande samma glädje av den som när jag var liten.”

Familjen Niskanen består av flera framgångsrika personligheter. Systern Katri är en av Finlands mest framgångsrika modedesigners, brodern Iivo hör till världseliten i längdskidåkning, och yngsta systern Iita driver ett eget bageri i Helsingfors.

Kerttu tror att hennes starka arbetsmoral kommer hemifrån.

”Våra föräldrar lärde oss att utan hårt arbete kan man inte förvänta sig något.”

Mycket arbete krävdes också för att komma tillbaka efter benbrottet 2021. Efter lång rehabilitering och envis träning stod det klart att någon reservplan inte behövdes. Kerttu återvände till tävlingsspåren följande vinter – och krönte comebacken med två medaljer vid OS i Peking.

Vad håller henne motiverad under tunga dagar och hårda träningspass?

”Min passion för skidåkning har alltid varit så stark att jag aldrig behövt leta efter motivation,” skrattar hon.

När regnet vräker ner och programmet säger fyra timmar rullskidor kan även en av världens bästa åkare undra om det verkligen är nödvändigt.

”Oavsett väder blir passet gjort som planerat. Man kan tycka synd om sig själv en stund, men sedan är det bara att ge sig iväg.”

I Finland är skidåkning ett mycket offentligt yrke och stjärnorna dras åt alla håll. Det gäller att veta när man ska dra gränsen.

”Ibland är det bara skönt att vara hemma, när ingen tittar eller kommenterar om jag kokar gröten fel,” skrattar hon.

Även om Kerttu värnar sin integritet har hon inte skapat någon särskild offentlig roll.

”Jag vill alltid vara mig själv. Det finns inte en idrotts-Kerttu och en annan hemma. Jag är den jag är, folk får ta det eller lämna det,” säger hon med ett leende.

När säsongen är över får Kerttu äntligen njuta av skidåkning bara för nöjes skull. Medan många idrottare söker sig till solen längtar hon efter snön.

”Det är en helt annan typ av skidåkning – utan pulsklocka. När det dyker upp ett mysigt kafé på spåret stannar vi för en bulle.”

På dessa turer följer ofta hennes man och tränare Juho Mikkonen med, liksom hunden Martta som åker i ryggsäck eller vagn.

”Martta älskar farten och vinden lika mycket som jag. Vi älskar båda skidåkning.”